Arcadabloggen

Följ med bakom kulisserna på Högskolan Arcada i Helsingfors
Header

En historia om livet efter Arcada

14.10.2013 15:29 | Skriven av Arcada i Alumn

I alumnstafetten läser du om livet efter att du vandrat ut genom högskolans portar. Alumner turas om att dela med sig om arbetslivet, gamla minnen eller bara några tankar för dagen.

Vem är jag?

Jag heter Annika; jag är en Arcada-alumn som blev färdig från Arcadas BBA-linje år 2007.

Var är jag nu och hur hamnade jag här?

En vacker dag, fyra år efter att jag inledde mina studier vid Arcada, beslöt jag mig för att flytta till New York. Jag har alltid älskat att resa – kom ursprungligen in på Arcadas turismlinje, men bestämde mig i ett senare skede för att istället satsa på International Business (BBA). Det var ett bra beslut och jag trivdes mycket bra med utbildningen. Den ledde mig i själva verket vidare till ett större intresse för marknadsföring – sa jag beslöt att ta en magisterexamen från Hanken efter att jag blivit färdig med min kandidatexamen vid Arcada.

Genom Arcada åkte jag till Frankrike två gånger. Första gången på arbetspraktik över en sommar, och andra gången på utbyte för sex månader. Det var en fantastisk upplevelse, och tack vare den lärde jag mig flytande franska! Jag var också helt säker på att jag ville utföra en praktik under min tid vid Hanken, och hade tur nog att få en plats vid Finlands representation till FN i New York. Så det ena ledde till det andra – praktiken var endast tre månader lång, men jag tror det var efter mina första två veckor i New York som jag sa till en annan praktikant att jag helt enkelt inte kan lämna staden, jag måste få stanna! Hon tyckte väl det var lite dumt av mig att saga så, då vi fortfarande hade två och en halv månad kvar av praktiken, men jag menade allvar.

Livet är lustigt ibland. Det var via en bekant som jag kom i kontakt med en ekologisk matdistributör i New York. De sökte efter personal, och jag tyckte arbetsbeskrivningen passade mig perfekt! Jag skulle få ansvara för relationer med alla företagets kunder i Manhattan, lära mig en massa om New Yorks matindustri (vad kan vara mer spännande än det!), träffa olika intressanta människor varje dag, och dessutom också ansvara för ett eget brand. Jag tog emot jobbet med iver, och började förbereda min permanenta flytt till New York. Nu går jag på mitt fjärde år har, och har inte tröttnat än.

Vidareutbildning

Staden har en otrolig puls, olik någon annanstans jag varit. Pulsen i arbetslivet är lika snabb, och jag har hört kommentarer som att “Alla i New York går på Speed”. Det skulle inte förvåna mig om en stor del gör det.

Jag blev hur som helst inspirerad till att ytterligare vidareutbilda mig, tack vare mitt arbete med ekologisk mat. Jag märkte att jag ville lära mig mer om varför vissa produkter ar hälsosammare och bättre an andra, så att jag kunde förklara det för mina kunder. Ville gräva djupare. Så jag hittade en New York–baserad skola i holistisk näringslära och hälsa, där man kunde avklara studierna helt på nätet. Detta tog ett år, och jag utförde studierna vid sidan av mitt arbete, men fick ta en dag i veckan ledigt för att kunna fokusera ordentligt. Numera är jag marknadsföringschef, samt holistisk hälsocoach för företaget. Jag finner arbetet med mina kollegors hälsa otroligt givande, och det betyder allt för mig när jag känner att jag har kunnat påverka någon på ett positivt sätt. Jag är glad och tacksam att kunna kombinera dessa två roller.

Drömmar

Folk säger “Följ dina drömmar” – något jag strävar efter att göra – men jag har märkt att drömmar ändras. För 15 år sedan var min dröm att bli skådespelare. För 10 år sedan var den att bli dykarinstruktör. Jag studerade teater; jag tog två dykarcertifikat. Men man ska inte känna sig skamsen ifall man inte förverkligar de ursprungliga drömmarna, ifall ens drömmar ändras. Det jag försöker fokusera på är att alltid vara ärlig med mig själv, och inte vara rädd att följa det som är min dröm just nu.

Annika Sundberg
Marknadsföringschef & Holistisk Hälsocoach
Gourmet Guru, NYC

fDela tTweeta

You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 Both comments and pings are currently closed.