I alumnstafetten läser du om livet efter att du vandrat ut genom högskolans portar. Alumner turas om att dela med sig om arbetslivet, gamla minnen eller bara några tankar för dagen.

Vad innebär det att vara ledare? Hur skall man vara? På vilket sätt kan man inspirera folk?

Jag började öva på att vara ledare som ordförande i ASKen och blev biten direkt! Det som fascinerade mig var att få uppmuntra folk att vara aktiva, att vara kreativa och skapa nya idéer och att vara med där det händer, sitta på möten med Henrik Wolff och sådant där. Tänk att man kan få kicks av att sitta på frukostmöte med Henrik!? Att bli ledare och få ett stort ansvar som ordförande för en studerandeförening är ett stort ansvar för en som är 20+, speciellt då man ju i den åldern tror sig ha massor med erfarenhet och åsikter, men egentligen inte har någon livserfarenhet att luta sig tillbaka mot, ej heller hade jag erfarenhet av arbete i en studerandekår från tidigare. Men jag blev helt fast ändå och lärde mig mycket. Speciellt lärde jag mig massor av dem som jag samarbetade med i Arcadas studentföreningar och dom andra yrkeshögskolornas studerandeföreningarna.

Nu har jag fungerat som ledare några år (läs ca 16 år) och märker hur jag utvecklas hela tiden i takt med att jag samlar på mig mer livserfarenhet. Och alla är ju ledare på ett eller annat sätt, ni leder alla ert eget liv. Efter att ni har flyttat hemifrån och börjat studera så måste ni göra era egna beslut och leda er egen utveckling, fast det ju skulle vara skönt att ha en mamma som kunde komma in och göra besluten ibland. Mitt ledarskap baserar jag väldigt mycket på att vara lyhörd, lära mig av andras misstag, skapa frihet under ansvar för min organisation, vara positiv och luta mig mot min erfarenhet.

Att vara ledare på en arbetsplats där du har personalansvar innebär enligt mig att du hela tiden visar riktningen för din personal, jobbar ständigt mot ett uttalat mål, men främst finns där för din personal för att coacha dem i sitt arbete och driva dem att överträffa sig själv så ofta som möjligt så att din grupp kan nå nya goda och utvecklande resultat hela tiden. Som ledare med ett personalansvar kan du inte räkna med att du har så väldigt mycket tid för dig själv där du får tänka, utan du har en personal att leda och en ledningsgrupp att rapportera till. Dessutom har du också resultatkrav. Men att skapa ett gemensamt mål med din personal och skapa resultat tillsammans är kicks som är otroligt belönande.

Hur skall man då vara som ledare? Lyhörd och konstruktiv som håller vad man lovar. Tänk på hurudan chef du själv skulle vilja ha och försök uppfylla dina egna krav, då har du kommit ganska långt som ledare. Kom också ihåg att då du är ledare med personalansvar så är du inte längre en fullvärdig medlem av den grupp som du leder för du är ju chefen. Det betyder också att du inte skall stanna kvar på företagets fester för länge och supa dig redlös pga av att du är stressad, eller börja gråta över ditt privatliv eller något som händer på jobbet. Din personal tycker att sådant är litet pinsamt…. Dessutom är det dom som skall få sitta och snacka skit om dig, det är bl.a. därför du får en högre lön än dom.

På vilket sätt skall man inspirera folk? Genom att brinna för det du gör, tro på det och ha en drivkraft. Då inspirerar du också andra att göra sitt yttersta och ge järnet för det ni arbetar med. Kom ihåg att det humör du utstrålar på morgonen då du kommer till jobbet kommer att ge grund för vilken feeling hela gruppen har resten av dagen. Är du arg så kommer personalen att undvika dig, är du bekymrad blir gruppen osäker, är du glad, lugn och utstrålar positiv och konstruktiv kämpaglöd så har du gruppen med dig hela dagen.

Allt det här baserar ju sig på mina erfarenheter som ledare både med personalansvar och som nu då jag leder projekt som är uppbyggda av mycket freelancepersonal.

Och ett sista tips om du vill bli en bättre ledare – använd dig av dom äldre, skaffa dig en mentor som hjälper dig med råd och i din karriärsutveckling och som också kan fungera som roskis då du behöver prata skit om din personal och din egen chef. Du behöver få prata av dig, men vid något skede orkar inte kompisar, familjen, din partner och/eller kollegerna lyssna på dig längre då finns mentorn där istället som hjälper dig att se saker från olika synvinklar.

Och känner du leda över att leda, sluta leda en större grupp, byt jobb och led dig själv. En ledare som sitter på sin post bara pga sin höga lön gör ingen glad.

Lycka till!

Johanna

I alumnstafetten läser du om livet efter att du vandrat ut genom högskolans portar. Alumner turas om att dela med sig om arbetslivet, gamla minnen eller bara några tankar för dagen.

Mitt namn är Johanna Stenback, tidigare hette jag Lindström och jag började studera på Arcada år 1997 och blev klar år 2003. Det var då på den gamla goda tiden då man fick studera nästan hur länge som helst. Så i praktiken var jag fyra år i skolan och sedan började jag jobba vilket innebar att slutarbetet blev på hälft och halkade efter. Jag är glad över att jag ryckte upp mig och fick slutarbetet gjort så att jag fick en examen. Jag gör ju egentligen ingenting konkret med min titel som Medianom YH, men om jag söker jobb någon gång så tror jag att det är positivt att visa att jag slutförde studierna.

Under mina år på Arcada satt jag mer i möten och på fester än i studiebänken. Det var via uppstarten av Arcadas studerandekår och alla förtroendeuppdrag både i TLK och ASK som jag lade en grund för det jag nu jobbar med, att producera och leda projekt inom den kreativa branschen. Att praktiskt få lära sig hur man leder föreningar och att få träffa så mycket mänskor som jag gjorde under min studietid gav mig massor och det är egentligen nu då jag är 35 år som alla kontakter på riktigt betalar sig tillbaks, det är nu som jag behöver mina nätverk för att enklare komma vidare i mitt arbete.

Jag jobbade 9 år på YLE som producent för undomsprogram, aktualiteter, underhållning och livsstil både i radio och tv. År 2011 beslöt jag mig för att bli egenföretagare och startade mitt produktionsbolag Jokowski på samma gång som vi gjorde om min mans företag till ett internationellt aktiebolag. Jokowski är främst ett produktionsbolag för kultur-, evenemangs och audiovisuella produktioner medan Tom Stenback producerar handgjorda basar och audioprodukter. Ni kan kolla www.jokowski.fi ochwww.facebook.com/tomstenbackltd för att läsa mer om företagen.

År 2002 flyttade jag från Helsingfors till Vasa med alla fördomar som man bara kan ha för Österbotten och österbottningarna. Visst tog det mig ett år ungefär att förstå dialekterna, men jag stortrivs i den dynamiska, innovativa, nyskapande och driftiga miljö som Vasa erbjuder. Jag har samarbetspartners för mina projekt både i Helsingfors och Ekenäs och befinner mig ofta i Helsingfors och tycker att det är litet synd att vägen från Helsingfors till Vasa är mentalt mycket längre än vägen från Vasa till Helsingfors.

Under hela den tid som har gått sedan jag har blivit utexaminerad har jag haft en kontakt med Arcada sådär till och från, men nu då alumnverksamheten verkligen har fått fart så har jag mycket aktivare jobbat med Arcada och speciellt Mia Ingman. Jag är en del av alumnrådet och nu den här hösten samarbetade Jokowski och Arcada med att aktivera en alumnverksamhet i Österbotten. Att söka upp de Arcada alumner som finns i Österbotten och skapa en gemensam plattform. Vårt samarbete resulterade i en väldigt lyckad träff i Vasa och jag hoppas att vi kan spinna vidare på detta och aktivera mer Arcadianer som bor i Österbotten.

För mig är det viktigt att delta i alumnverksamheten eftersom det ger mig hjälp i mitt företagande, jag träffar spännande mänskor och det känns utvecklande. Dessutom ger det mig en möjlighet att ha en plattform för en naturlig kontakt till studerande för att kunna se vilka personer som snart kommer ut på marknaden och vilken drivkraft det finns hos dem.

/Johanna