Nu som då dyker det upp olika trender. Man ska klä sig på ett visst sätt, göra vissa saker eller åka till vissa platser. Detta händer även inom utbildning och pedagogik. En sådan trend inom pedagogiken är det som kallas för “Flipped classroom“. Alla som jobbar med (nät-)pedagogik har troligen stött på begreppet. Många trender verkar ändå bara vara nyhetens behag och rinner så småningom ut i sanden. När det gäller flipped classroom så tror jag att det har kommit för att stanna, åtminstone tills tekniken utvecklats och vi får nya verktyg att jobba med.

Idén med flipped classroom är att studenterna får ta del av materialet/föreläsningen på egen hand (eller tillsammans med studiekompisar) innan de kommer till lektionen. Själva lektionen sätter man tid på praktiska (grupp)övningar där instruktören är närvarande. Man kan också säga samma sak såhär:

“Flipped Learning is a pedagogical approach in which direct instruction moves from the group learning space to the individual learning space, and the resulting group space is transformed into a dynamic, interactive learning environment where the educator guides students as they apply concepts and engage creatively in the subject matter.” från What is Flipped Learning?

Materialet, som studenterna ska ta del av, kan ges i form av webbsidor, böcker, artiklar o.s.v. men trenden tycks vara att instruktören bandar in en filmsnutt som studenterna ska titta på. Frågan är alltså om det finns någon fördel med flipped classroom och filmat material?

Man kan ju snabbt komma fram till några fördelar med (online) filmer. T. ex. har studenten möjlighet att se filmen när de vill, var de vill och i vilket apparat de själva väljer (dator, telefon eller surfplatta) . De kan även se filmen om och om igen tills de förstått innehållet. För instruktören är fördelen bland annat att hen kan återanvända filmerna vid flera tillfällen (har man t ex flera klasser som går igenom samma innehåll så är det mycket behändigt). Med dagens teknik kan instruktören även på enkelt att filma, redigera och distribuera filmerna.

Men sedan finns det också fördelar som man kanske inte tänker på eller är medveten om. Dessa verkar vara:

1. Det blir allt enklare att skapa och producera filmer

Det finns en växande trend att använda sig av videodelningssidor (som t.ex. Youtube). Online filmer tar mer än 50 % av webtrafiken idag och detta lär växa i och med att tekniken utvecklas. Utöver detta har man möjlighet att se filmerna i stort sett var man än befinner sig, t.ex. på bussen när man är på väg till skolan. Film har alltså blivit ett vardagligt sätt för människor att ta till sig information.

2. Praktiskt kunnande lärs bättre via instruktioner på film än i skriven form

När det gäller praktiskt kunnande så verkar videobaserade instruktioner ge bättre resultat på lärandet än textbaserat material.

“The findings of the study suggest that the video-based instructional materials are pedagogically superior to the print-based instructional materials as users of the former exhibited superior skills acquisition and craftsmanship.” – The Comparative Instructional Effectiveness of Print-Based and Video-Based Instructional Materials for Teaching Practical Skills at a Distance, 2010

3. Antalet underkända minskar drastiskt med flipped classroom

Clintondale Highschool, norr om Detroit, gjorde (2010) om alla sina lektioner till flipped classroom. I och med det fick de se ett mycket positivt resultat. Elever som tidigare presterat dåligt klarade sig nu mycket bättre.

“The results were dramatic: the failure rate in English dropped from 52 percent to 19 percent; in math, it dropped from 44 percent to 13 percent; in science, from 41 percent to 19 percent; and in social studies, from 28 percent to 9 percent.” – Turning education upside down

4. Resultaten från flipped classroom verkar vara bättre än från en traditionell kurs

En kurs med väldigt låg genomströmning gjordes om till flipped classroom i San Jose State universitetet. Studenterna som tog flipped classroom kursen fick mycket bättre resultat än de som samtidigt tog samma kurs på traditionellt sett.

“Although the midterm questions were more difficult for the flipped students, their median score was 10 to 11 points higher.” – San Jose State U. Says Replacing Live Lectures With Videos Increased Test Scores

Negativa effekter

Naturligtvis kan man säkert hitta några negativa effekter. T.ex. att ungdomar tittar allt för mycket på film och tappar förmågan att läsa och analysera text. Men, som sagt, behöver inte flipped classroom enbart handla om film.

Ett annat argument som ofta dyker upp är också att studenterna inte kommer att titta på filmerna före de kommer till lektionen. Men jag antar att man kan föreställa sig att dessa studenter inte skulle läsa traditionella läxor heller.

Med tanke på vad jag läst och av egna erfarenheter så tror jag att det kan löna sig för alla lärare att fundera på om de ska flippa sina kurser. 

/Filip Levälahti, Nätpedagogisk planerare

En fråga pedagoger och andra tänkt på är om (hög)skolan ska träna sina studenter att klara av sitt framtida yrke eller bör de utbilda dem? Och vad är egentligen skillnaden? Förenklat skulle man kunna använda sig av Blooms taxonomier för att förstå skillnaden (se bild). De tre nedersta nivåerna skulle alltså i stort räcka för att en student kan komma ut i arbetslivet och genomföra sitt yrke.  De tränas, så att säga, in i sitt yrke genom att ta till sig kunskap, förstå den och sedan praktisera det kunnande de fått.

De tre översta nivåerna kräver lite mer reflektion och en förmåga att se, förstå och koppla samman olika sammanhang och utifrån det skapa nytt. Detta betyder att man inte enbart lär sig hur man gör saker, d.v.s. inte enbart återkalla den fakta man lärt sig under studietiden, utan även varför och om det finns andra alternativ. Skillnaden mellan träning och utbildning kan även ses som skillnaden mellan en musiker som spelar not efter not från ett papper eller en som verkligen spelar musik.

Problemet med att träna sina studenter till ett yrkesliv är bara att yrkeslivet är föränderlig. Själv jobbar jag med något som knappt existerade när jag studerade. Dessutom förändras samhället ständigt och det man en gång lärt sig kanske inte alls har någon som helst relevans i framtiden.

Nu har man ju lyckligtvis kommit fram till att lärande inte enbart är något som sker under individens barn- och ungdomstid. Det fortsätter helt enkelt livet ut och är starkt kopplat med den verksamhet/yrke man finns i. Träning kommer alla alltså att få mer än nog av när de börjar jobba med sitt yrke.

Det extra man får med sig från sin utbildning är (förhoppningsvis) Blooms tre översta nivåer. Naturligtvis är det viktigt att veta vad ens blivande yrke går ut på och vilket kunnande man behöver för att utöva det. Men det man får gratis från skolan är också (förhoppningsvis) förmågan att kunna analysera, utvärdera och skapa nya idéer. När jag själv studerade så läste jag Kjell A. Nordströms och Jonas Redderstråles bok Funky Business – Talang får kapitalet att dansa (1999). Bland annat tog de upp idén om att kunna slå samman två totalt olika fenomen och göra något helt nytt av det. Ett enkelt exempel de tog upp var bland annat en (då ganska omtalad) tjej som kombinerade fiolspelandet med att stå modell. Idag ser vi många lyckade exempel på detta, inte minst när det gäller att koppla samman ny teknik med gamla idéer. Men för att klara av sådant krävs en förmåga att kunna se utöver sitt yrke, kunna analysera den verklighet man finns i och skapa nya verksamheter och nya idéer. På det sättet kan man hantera den framtid man går in i och de utmaningar man ställs inför.

/Filip Levälahti, Nätpedagogisk planerare

I förra veckan var det återigen dags för två intensiva högskoledagar, och vi är glada över att Arcada även detta år låg bland de mest populära besöksmålen! På stora torget hade vi laddat upp med utbildningsmässa där studenter och tutorer presenterade våra utbildningar och svarade på frågor om allt från inträdesprov till hur det är att studera på Arcada.

Under infotillfällena fick våra besökare också chansen att se vad som händer ute i våra klassrum och läromiljöer. Förstavårdstudenterna visade hur man sätter en kanyl och dropp på en riktig patient, medan maskinerna i plastlabbet gick varma och vår tv-studio fylldes med åhörare. I auditorierna samlades bland annat potentiella blivande barnmorskor och företagsekonomer, medan de som ville höra mer om idrott, socionomutbildningen, fysioterapi och ergoterapi fyllde upp stolarna i plintklassen.

Vi hoppas att alla ni som besökte oss fått nyttig information inför ert framtida val av studieplats. Förhoppningsvis trivdes ni lika mycket i vårt sällskap som vi i ert!

Onsdagen den 16.10 uppmärksammades för första gången den Internationella Återupplivningsdagen i Finland genom evenemanget ”Restart a Heart” på Järnvägstorget.
– Evenemanget har planerats i närmare två månader, och Järnvägstorget blev den givna platsen tack vare att här är folktätt hela dagen, förklarar Juha-Pekka Laakso, lärare i akutvård vid Arcada.

Tidigare detta år befann han sig på en konferens där Juha Rinne vid Suomen Elvytysneuvosto (som är en del av ERC) beklagade sig över att det inte finns några evenemang som fokuserar på att informera allmänheten om vad man gör vid ett plötsligt hjärtstillestånd.
– Jag och mina studenter tog genast tag i saken, och tillsammans med förbundet och Maarit Ojanenfrån Laerdahl Medical, som försett oss med dagens simuleringsdockor, ville vi gemensamt göra en insats för att informera medborgarna på ett praktiskt och lättförståeligt sätt.

Under onsdagen rörde Laaksos studenter, som till vardags utbildar sig till förstavårdare och sjukskötare, sig parvist runt, utrustade med små ”Mini-Anne”-dockor som lätt kan läggas på marken för att simulera en patient med hjärtstopp.
– Vi vill med dagen ge medborgarna information om att dina händer kan rädda ett liv. Det viktigaste är att alltid att först ringa 112, sedan påbörja hjärt-lungräddning. Via telefonen kan nödcentralen ge nödvändiga instruktioner, även om man inte känner sig så säkert på sin sak, förklarar Laakso.

– Huvudsaken är att man gör något. Redan efter en minut är patientens möjligheter betydligt mindre att klara sig om ingen räddning påbörjats, förklarar Ojanen.
Hon understryker att Finland i dag placerar sig fint i statistiken över personer som överlever hjärtstopp, men ännu kan mycket göras.
– Här är praktiskt information till allmänheten är ovärdelig. För våra studenter är det också mycket givande att få jobba med professionella företag kring detta evenemang, konstarerar Laakso.
– Evenemangets goda mottagande har även gjort att vi redan planerar inför nästa år, då med fler informationspunkter och studenter, konstaterar Ojanen.